Och då snackar jag inte om plåtsill. Utan om popgruppen. När man hör deras musik. Får man ett hårt drag kring munnen. Och man formulerar. Väldigt hårdkokta. Meningar.
Deras storhetsvansinnige manager instiftade ett ganska pinsamt pris. Om detta stipendium och dess förmånstagare uttrycker Gunilla Brodrej åsikter som sammanfaller med mina. Hon har förresten en bra blogg åsså.
Bo Löfvendahl påpekar att ingen bryr sig om detta spektakel förutom de inblandade. Och Musikaliska akademien vill inte vara med längre.
Man undrar nu bara hur det blir med Tjabos medverkan som prisutdelare. Att konstmusik skär i öronen på kungafamiljen är ju väl känt. Men kungen kanske gillar Pink Floyd? Fast å andra sidan lyder han väl bara order. Frågan är vem som har beordrat i det här fallet?
Nåväl. Benny Andersson vart ju även han rik på Abba. Och han använde sin förmögenhet till att skapa Hotel Rival. Därmed försvann såväl Lilla Maria som Café Ursut, två kulturinstitutioner som var en del av det gamla Södermalm, det som nu är nästan helt borta. Fint att du bidrar till att Söders charm försvinner, Benny. Nu kanske bostadsrättspriserna går upp ännu lite till. Tack ska du ha.
Björn Ulvaeus å sin sida har gjort en Cat Stevens fast tvärtom. Humanisterna är en organisation som jag, själv ateist, erfar en viss skepsis inför. De är på samma nivå som vissa frireligiösa: De läser inte romaner, för det som står i romaner är inte sant!
Om man spelar upp Abbas gamla slagdänga Money, Money, Money baklänges får man det yttersta beviset: En sammanfattning på latin av det jag just skrivit här ovan.